Träd
Att beskära är en konst och ett hantverk. Det är sant. Men det finns mycket om och kring beskärning som har lika många sanningar som beskärare. Tidpunkten för beskärning är egentligen hela året, förutom under tiden för savstigning på våren. Savstigningen kan variera beroende på var i landet trädet befinner sej och tillgången på sol och värme under våren. En tumregel är dock att man skall låta bli att beskära mellan april och midsommar.

Många väljer att beskära äppelträden på vårvintern i mars och plommon- och körsbärsträden på hösten. Behöver du beskära björk eller lönn skall du vänta till efter midsommaren. Blir de beskurna före det kan de ”gråta” ihjäl sig på grund av sin kraftiga savstigning. Då ett träd beskärs är det viktigt att känna till dess karaktär. Hur växer just det här trädet? Vilken form får dess krona? Utifrån det kan du genom beskärning hjälpa trädet att få sin karaktär. Du bör alltså ha klart för dej varför du väljer att beskära på ett eller annat sätt.

Buskar
För de flesta lövfällande buskar räcker det med att du tar bort de äldsta grenarna med jämna mellanrum. Föryngringsbeskärningen görs med några års mellanrum. Det betyder att du hjälper busken att föryngra sig genom att ta bort gamla grenar. På våren skär du vinterskadade grenar helt ned eller fram till frisk ved. Döda och torra grenar skärs bort då du upptäcker dem. Genom att hålla busken luftig och fri från döda delar ger du den möjlighet att få nya skott, samtidigt som den hålls frisk. Buskar som blommar tidigt kan beskäras efter blomningen.

Buskarter som blommar på årsskott kan med fördel beskäras ned varje år. Det gäller t.ex. rosenspirea. Vresrosen klarar hård beskäring och blommar vackert samma sommar. För buskar gäller samma som för träd: då du beskär bör du försöka bevara buskens naturliga form och växtsätt. Det viktiga är att få in ljus och luft också i buskens ”inre” eller i trädets krona. Du bör alltid ha vassa och bra arbetsredskap när du beskär. De skall skära inte klämma!