Tulpanen har sitt ursprung i mellanöstern där den växer vild på stäpperna. Länge har den fascinerat människor med sin intensiva färg och sirliga blomma. Redan på 1200-talet hyllades den av persiska poeter. Tulpanen omnämns i turkiska platsnamn som Laleli (tulpanplatsen) och Laleli gecidi (tulpanpasset).

Inom det Osmanska riket (1300-1900) förekom tulpanen tidigt som motiv på kakelplattor och textilier, gravstenar, bönemattor och väggmålningar. Tulpanen blev så populär att man måste lagstadgad om fasta priser på de mest eftersökta sorterna för att få spekulationen under kontroll.

På 1600-talet började turkiska odlare förädla egna tulpansorter i stället för att välja ut de bästa bland dem som naturen hade att erbjuda i vilt tillstånd. I Västeuropa uppskattades särskilt en rundad skålformad blomma med tydligt kontrasterande färger. De turkiska tulpanodlarna föredrog höga, smala tulpaner med tunna, dolkformade kronblad. Först på 1500-talet beskrivs och avbildas tulpanen i europeisk litteratur. Flera personer har gjort anspråk på rollen som den som introducerade tulpanen i Europa, Belon, en fransk forskningsresande, sägs vara en av dem. Historien berättar att tulpanen skulle ha fått sitt namn genom ett missförstånd. Belon såg en man med tulpaner instuckna i sin turban och frågade tolken vad det var för blomma. Tolken trodde att han menade turbanen (tulband på turkiska). Carolus Le Cluse (Clusius), vetenskapsman och botanist, blev i slutet av 1500-talet prefekt för den botaniska trädgården i Leiden, Holland. Tidigare var han chef för den kejserliga trädgården i Wien där han hade kommit i kontakt med tulpaner och blivit hänförd. Han införde tulpanlökar i Holland men blev bestulen på dem, de spreds bland odlare och blev starten på den holländska produktionen av tulpanlök.När tulpanen väl introducerats i Europa spred den sig snabbt. Från och med 1600-talet var tulpanen väl etablerad i Frankrike. Landet råkade in i en period av tulipomani som gick ännu längre än den mer kända som senare utbröt i Holland. Det berättas b l a om en mjölnare som bytte sin kvarn mot en lök av tulpansorten 'Mère Brune'.

Tulpanen har en av de mest facinerande historierna inom blomstervärlden. Från Turkiet kom den till Holland på 1500-talet. Där utbröt på 1600-talet en spekulationsvåg som saknar motstycke i finansvärlden.
Alla ville äga andelar i den beryktade skönheten och det betalades astronomiska summor för ett par tulpanlökar. Till sist ingrep regeringen år 1637 och stoppade spekulationerna i tulpanlökar. Världens första börskrasch var ett faktum när många människor som satsat allt de ägde på tulpanlökar förlorade allt.

Idag hyser vi en annan sorts intresse för tulpaner. Sverige är dock det land som idag köper mest tulpaner per capita. Ca 120 miljoner snitt-tulpaner per år pryder vi våra hem med. I början av 1700-talet byggdes en blomstrande exporthandel med tulpaner upp i Frankrike. Men de flamländska odlarna, framförallt de kring Lille, ansågs som de främsta när det gällde förädling. Handeln med tulpaner gled under och efter franska revolutionen över från fransmännen till holländarna. Under 1800-talet introducerades Darwintulpaner av den holländske plantskoleägaren Krelages och från dessa härstammar våra viktigaste sorter. Under 1800-talet blev tulpanlökar en stor exportvara för Holland. Man sålde till odlare och plantskolor i stora partier och befäste sin storhet som världens största tulpanexportör. Så småningom kom tulpanlökarna även till oss i Sverige.

En miljon om dagen

Vi köper 1 miljon tulpaner om dagen under perioden januari- påsk. De flesta av dessa tulpaner drivs också fram i Sverige. Lökarna kommer från Holland i augusti-september. De planteras i särskilda löklådor, placeras i en lökkyl för att vila där tills det är dags att driva dem i växthusen från januari månad. I Sverige finns det ca 250 odlare som producerar 120 miljoner tulpaner under vårvintern.

Sortimentet varierar under säsong. En del sorter är bäst i jan.-febr. medan andra är som vackrast i mars-april. Det finns ca 6000 olika tulpaner registrerade. Registreringen är en seriös historia som sker via den Kungliga Lökodlarorganisationen i Holland. Ofta döps tulpaner efter kända personer. Flera svenskar har fått tulpaner uppkallade efter sig, t.ex. Abba dubbel röd, Princess Victoria röd-vit och Ingmar Stenmark rosaröd.

Inspiration för konstnärer
Tulpanen har varit en stor inspirationskälla för konstnärer i alla år. Under tulipomanian i Holland på 1600-talet kom många konstnärer att specialisera sig på att måla just tulpaner eftersom blomstermåleri visat sig bli en lukrativ verksamhet. Jacob Marrel, en tysk målare, gjorde flera tulpanböcker med naturvetenskaplig precision och underbara avbildningar av dåtidens tulpansorter.

Dagens textildesigner har också inspirerats av tulpanens vackra former allt från Josef Francks tulpantapet till Ulrika Hydman-Valliens världsberömda glaskonst.

De senaste åren har det också kommit många böcker om just tulpanen. Den mest omtalade är väl Anna Pavords tulpanbok, ett verkligt praktverk som kan göra vem som helst till tulpanfreak.