Naturen
Naturen och höjdskillnaderna i Tornedalen är varierande. Trakten kring Haparanda i söder hör till Bottenvikens kustslätt, från Kainuukylä –Hedenäset blir landskapet mer kuperat. Norrut, från Övertorneå och norra Ylitornio kommun börjar bergen bli mera markanta med en höjd av drygt 200 meter ö h. Trakterna kring Pajala, Tärendö, Vittangi och Muonio är jämt täckta av skogar och myrar. Landskapet inom Kiruna kommun ligger på 300-500 meters höjd ö h. och därefter tar fjällen över med sina 1500- 2 000 meter höga toppar

Tornedalen är känt för sitt naturlandskap, fiske, midnattssol, norrsken och den orörda Torneälven. Natur-, och kulturaktiviteter anordnas både sommar-, och vintertid. Norra Polcirkeln löper igenom de bägge grannkommunerna, Övertorneå och Ylitornio.

Samer
Samerna utgör ett ursprungsfolk i en stor del av norra Fennoscandia. Nybyggarna kallade dem för lappar. Från mitten av 1500-talet fanns det ännu lappar i området kring Saimen i Savolax och även runt mellersta Österbottens källflöden. I ortsnamn kan man finna spår efter samer längs Bottenvikens kust. Samernas ortsnamn övertogs av de finska nybyggarna.

Ny gränsdragning

Sverige förlorade det finska Tornedalen till Ryssland år 1809, i flera århundraden innan detta hade hela Tornedalen utgjort ett folk med ett gemensamt språk ”Meänkieli”. Förutom meänkieli talades det svenska och finska i området. I Tornedalen talar man än idag meänkieli, det finns även tidningar och böcker på detta språk.
Det finska språket blev senare ett officiellt språk i Finland, det svenska språket hade haft officiell status sedan långt tillbaka. Meänkieli däremot hade ingen officiell ställning varken i Finland eller Sverige, det var t o m förbjudet att tala språket i skolan under 1950-talets första hälft. År 1999 erkände Sveriges minoritetslag Meänkieli som ett minoritetsspråk.

Det finska-, meänkieli-, och samiska språket har en speciell ställning i fem svenska kommuner: Gällivare, Kiruna, Övertorneå, Pajala och Haparanda. I dessa kommuner har de aktuella minoritetsgrupperna rätt till att använda modersmålet vid kommunikationer med myndigheter, rättsväsendet och inom åldringsvården.

I Sverige bor det 450 000 Finlandssvenska personer. Av dessa är det ungefär hälften som talar finska. I den svenska skolan är det uppskattningsvis 1500 barn som får undervisning i det finska språket.